all i have is love for humanity

Man kan skatta sig sjukt lycklig om man åtminstone 100 % vet att man har en riktig vän i livet.
Jag vet inte om jag någonsin kommer kunna ha det, förutom min familj såklart.

Ibland kan jag se på mig själv och märka hur lätt jag kan haka upp mig på småsaker. Men det gör vi nog alla då och då. Däremot finns det så mycket mer till livet än att haka upp sig. För livet går vidare.

Som de precis sa i Grey's Anatomy när de tyckte att livet var ett tåg som bara går fortare och fortare.
Och att man önskar att man bara kunde kliva av en liten stund och stå på perrongen..

Får min lön idag.
Köper en ny super fin klänning.
Förfest med bara brudar.
Jag kommer sist.
Shake shake  till Elvis Presley.
Runke balle runke runke balle!
Sjunga som fan i taxin.
Slippa visa leg för jag är en stjärna på Otten.
Få gratis drinkar.
Sitta på baren.
Muskulösa fina killar visar upp kalsonger.
Vi drar ner kalsonger.
Vi taffsar.
Får massa kondomer, kuponger på sexshopar och grejer.
Josef får strippan Alex's nummer.
Tappar bort min mössa.
Byta skor, byta skor igen.
In på McDonald's och käka cheeseburgare.
Gå hem och däcka efter 30 sek.

Åh god vad jag har tänkt och tänkt på sista tiden. Min hjärna dör snart. Jag är inte van vid att tänka, jag brukar mest ta saker som de kommer. Men en sak har jag fått ut av mitt tänkande i alla fall.
Det är att alla sticker, förr eller senare. Sen står man där själv i livet och man får klara allt själv. Så är det ju. Vi står alla för oss själv och man kommer inte få det lätt i livet. Men det är bara att rulla med och spela sitt spel så fint man kan.
Något annat roligt jag kom fram till är att man kan känna en person så jävla bra.. eller åtminstone tro sig känna de. Sen helt plötsligt visar det sig att de har något där som man kanske inte alls gillar. Något med deras personlighet, åsikt eller vad som helst. Som först och främst inte känns bekvämt för en själv. Nu har jag varit med om det några gånger. Man kan helt enkelt aldrig lita på någon. Trots det är jag en väldigt naiv person, tyvärr. Men har faktiskt förbättrat mig när det gäller min skeptism till människor. Ibland måste man ju faktiskt vara försiktig.
Jag tar studenten om några månader, vad händer då? Shit liksom. Jag vet inte ens var jag ska börja. Jag vill gå bartenderutbildningen på Mallorca i alla fall, bo i Berlin någon månad och jobba. Förutom det har jag inga speciellt planer. Såklart ska man väl så småningom böra läsa nåt, men vad? I have no clue clue.

Jag måste bara skriva dagens klockrena kommentar. Det är nämligen så att min vän Josefin ska iväg och mönstra till lumpen nästa år, det är vi skitglada för. Då säger..
Rim: "Fan vad soft, du och typ tusen killar!"
Jag: "Jaaa, då har du ett ligg för varje dag du är där toppen!"

Josip Broz, Dobar Skroz.