Back on feet.

Man har dagar när man bara inte vet, inte förstår och verkligen inte vet vad man vill med livet egentligen. Men det är få dagar, och de passerar. Dock hjälper dessa dagar mig att inse och uppskatta alla andra underbara dagar, när hälsan är bra, man klarar saker man aldrig trodde man skulle bli av med osv.

Till exempel så hade jag en tenta som jag har kämpat med och som förföljt mig sedan jag började plugga. I maj gjorde jag den för tredje gången och fick nu resultatet att jag klarade den för någon dag sedan. Det är sådant som gör att man vill kämpa vidare. För som jag sa till min mamma och som jag skrivit i min blogg förut, så kommer jag göra en tenta tio gånger om det nu är det som krävs för att jag ska klara den. Men när jag väl får ett godkänt resultat så kommer jag vara tusen gånger mer glad än vad jag var innan.

På fyra månader som jag har pluggat så har jag förändrats så mycket som person. Att vara student suger ut så mycket mer energi ur en än vad det gör att jobba på två jobb och i genomsnitt sova max två timmar per natt. Men samtidigt inser jag redan nu att det här kommer bli en tid i livet som jag aldrig kommer glömma.

Nu är sommaren här, det är runt 20 grader ute, jag är mig själv och snart flyger vi iväg på semester.
Lalalalalila laaa laadada ..



Jag och Karin, Kroatien here we come!


Jag blir så lack på världen vi lever i.

Nu är det mitt i natten så snäll observera att jag kanske inte skriver med samma intelligens och grammatik som vanligt, hö hö.

För det första så såg jag precis filmen Trade, som handlar om trafficking. För det andra har jag suttit och läst fortsättningen om det som händer i Gaza. (inte kunnat sova)
Helt seriöst. Nu får världen faktiskt ta och lägga ner, speciellt Israelerna.

Vad är detta? Först när "vi" och "vårt" folk blir berörda så reagerar vi. Är inte alla människor lika mycket värda?
Hur länge har inte den skiten pågått redan? Och jag tycker att det är så intressant med amerikanerna som vanligt, vilka jävla diplomater alltså, helt sjukt. De gör inte ett skit som vanligt men ändå är de änglar i allas ögon. Eller kanske inte änglar, men det är ingen som säger emot de heller. De framstår för alla andra som att de hjälper världen så mycket och är så goda människor, men när det väl gäller så vänder de ryggen.

"USA, som ofta använder sin vetorätt, till förmån för Israel krävde inte uttryckligen att Israel häver blockaden av Gazaremsan men antydde att åtgärden åtminstone borde lindras." / Aftonbladet

Vad hjälper det att det lindras? Vad hjälper det att vi beklagar att det spillts liv? När fan ska istället för de 7000 som stod och protesterade i Stockholm, när fan ska hela världen hjälpa till?

Never again?