Uppskatta och överskatta det lilla.

Jag har officiellt haft kanske världens bästa dag.
Det började med att min tenta kändes bra.
Vidare cyklade jag till Netto och handlade mat, vilket jag inte gjort på ett tag så har varit hungrig tillräckligt länge nu ansåg jag.
Kom hem.
Bestämde mig för att gå på en promenad.
En annan sak jag inte gjort på hur länge som helst och som för den delen är extremt underskattat.
Jag började med att gå genom en kyrkogård i Kalmar mot apoteket vid Maxi.
Kan tala om för er att jag aldrig i mitt liv sett en så fin kyrkogård och faktiskt otroligt mysigt.
För en gångs skull kopplade jag det inte till en skräckfilm med lik som vaknar upp från döden.
Kan bero på att det var sol ute.
En annan viktig faktor, det var inte regn. Woho!
Kom på att jag alltid velat gå till Röda Korset här så jag svänger av och går dit.
Hittar en 80 tals jacka från mina drömmar.
Jag har letat efter en sådan i år och där stod den.
160 kr, och för att jag var så trevlig och för att den var så stor fick jag den faktiskt för 140 kr.
Dessutom så tog jag upp en annan av mina drömmar, jag anmälde mig som frivilligarbetare där.
Jag kände mig som en mycket bättre människa då.
Inte därför jag gjorde det dock.
Nu var jag på höjden av en glädje en människa kan besitta.
Jag står och väntar på att trafikljuset ska ändras till grönt, med massa folk omkring mig.
Då ser jag hur en äldre man cyklar vid cykelvägen bredvid, mannen cyklar bara närmare och närmare i sido med trottoarkanten.
Det slutar med att mannen ramlar över kanten och in i gräset.
Hårt gräs och grus.
Precis då byts ljuset till grönt och alla går över gatan, av ren reflex går jag efter.
Halvvägs kommer jag på, vafan han går ju inte upp från gräset, medan alla andra fortsätter att gå springer jag tillbaka. 
Lyfter cykeln från honom och frågar hur det gick.
Han stank av sprit.
Men det gör inte honom till mindre människa.
Han sa att det gick bra så jag gick vidare.
Inte EN endaste människa vände sig om.
Jag vet inte hur många gånger jag blivit räddad när jag ramlat omkull och skadat mig mer än han då..
Tänk på det!
Det var min dag det.
Nu väntar jobb till kvällen och för alla andra tentaslask.
Idag älskar jag livet.
Btw, min jacka är rosa.
Älskar den också.
Jag älskar allt, och nej jag är inte hög..



Kommentarer
Postat av: josse

och jag älskar dig!

2010-09-24 @ 21:36:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback