Done with loving, back to great lovers.

I can be so mean when i wan't to be, i am cabable of really anything, i can cut you into pieces, when my heart is broken.

Vi måste börja med lite historia för att ni ska förstå. Jag har varit singel i exakt 3 år snart. Under de här åren har jag lyckats bygga upp en mur mot omvärlden som knappt någon har lyckats bryta sig in i, jag har brutit många hjärtan själv, men det är inte förrän man själv blir sårad som man inser vad det verkligen innebär.

De få killar som jag släppte in under den här tiden, de har alla på något sätt haft koppling till sina ex eller nu i detta fallet så har de lyckats bli intresserade av min kompis.

Jag är inte sårad för att just han har lyckats göra detta, jag har inte känt honom mycket längre än cirka två veckor men hade någonstans en förhoppning om att det kanske kunde bli mer än bara något kortvarigt. Nu i efterhand förstår jag självklart inte alls vad jag tänkte med då, eller snarare så tänkte jag inte alls. Jag bryr mig inte alls om honom, faktiskt, eftersom vi bara känt varandra så kort tid så hade jag lätt kunnat släppa det utan bekymmer. Men när det åter och åter igen händer att de killar jag träffar blir kära i sitt ex igen, aldrig kommit över henne eller faller för min kompis istället, ja då börjar man fan i mig undra.

Jag har även under de här åren försökt bygga upp ett självförtroende som bara jag kan styra. Men efter att detta har hänt mig 3 gånger så börjar även mitt starka jag falla lite. Frågan är verkligen om det är värt det. Jag tror inte det. Jag hade en svacka på någon månad innan jag flyttade till Kalmar då jag inte gjorde ett piss pga varsel och blev ganska deprimerad. Nu har jag lyckats bygga upp mig själv igen och mitt liv som är fullt av aktiviteter. Varför i helvete låter jag en sådan idiot då förstöra det?

Jag har många frågor just nu. Dessutom så har nu min enda lediga dag på en månad förstörts och jag kommer inte kunna ha en sådan här dag på en till månad nu. Det känns ruttet. Nu satsar jag återigen på bara mig själv, min karriär och mina vänner.


Kommentarer
Postat av: Marko

Det där var inget kul o höra.

Jävlar vilken otur du har alltså.

Men en dag så kommer det gå din väg, jag lovar dig :)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback