all i have is love for humanity

För det första vill jag påpeka att jag inte alls förstår människor som blir ledsna över att de gör slut med sin partner och blir singlar, jag menar det är ju en frihet!

Sen vill jag gärna diskutera det här med kontrollerande förhållanden. Jag undrar verkligen varför en person vill utsätta sig själv för något sådant. Att någon annan människa ska styra över vem du umgås med, om du får gå ut, vad du ska ha på dig, kolla din telefon, kolla din facebook med extremt jämna mellanrum och allmänt förbjuda eller påpeka saker. Min största fråga här är, tycker verkligen den här personen om dig då? Då ska man väl tycka om den personen för den den är. Jag förstår att alla kan bli svartsjuka men det finns väl ändå en gräns. I slutändan skulle jag gissa på att det handlar om brist i förtroendet och tilliten till varandra. Men, om man är rädd för att ens partner ska vara otrogen eller liknande, om man vänder på det varför utsätta sig för det.

Jag kan inte påstå mig vara en expert på förhållanden men jag har ändå en bild av hur det ska vara. Jag vill inte att det ska vara påfrestande att vara med någon, ansträngande, att jag ska behöva vara rädd för vad jag gör. Jag vill kunna trivas och njuta. Men framförallt så vill jag mer vara en kompis med min pojkvän än en partner. För mig är meningen med att hitta någon att man ska komma överens och avslappnad, vilket gör att man även blir lycklig.
Fast å andra sidan, jag kanske har för höga krav? Jag har ju trots allt typ aldrig haft ett seriöst förhållande. Det kan ju bara vara så enkelt som att det inte är min grej.

Nijedno musko na svijetu
ne voli jadnice
i zato ne zali, sestro
ne daj se kraljice