memories.

För att vi en gång var de som brukade sitta runt ett bord i Vännäs. Vi är Beccs, Belmis och Nanna. Beccs stod och showade för oss och lagade hot scotish chocolate åt oss. Vi satt runt bordet och kanske fikade. Vi pratade om allt möjligt, men när klockslaget närmade sig 00.00 så satt vi och försökte lösa världsproblem. Vi filosoferade kring massa olika lösningar. Det tog aldrig slut och vår kärlek tog aldrig slut heller.
Vi satt och tävlade om vems pruttar eller rapar som luktade eller lät mest. Vi satt och glodde på Pirates of the Carribean för tusende gången i rad och sen la vi oss för att drömma om Jack Sparrow. Vi imiterade South Park och vår favoritreplik var absolut "Omg, they killed Kenny!" Vi tillbringade också mycket tid sittandes framför datorn och dreglade till videon Sunday Bloody Sunday med U2, men mest Bono. Ibland drog vi in en madrass för att Beccs skulle sova med oss i vårat rum. Det var mina favoritkvällar. Jag somnade i och för sig alltid först och missade det mesta snacket. Men det värmde att ha mina två favoritflickor i samma rum hela natten.
Sedan gick vi varje morgon tillsammans till bussen och Belmis trodde varje morgon som hon glömde glasögonen att traktorn var bussen som kom. Hon skapade ofta panik i onödan med andra ord, haha. Det roliga var nog att alla där måste ha trott att vi var trillingar. Vi var sjukt lika på den tiden, alla brunhåriga och brunögda. På insidan var vi ju det.
Nu bor en av oss i Märsta/Stockholm, en i Linköping och jag är här i ruttna Norrköping. Vi har alla tagit studenten och nu börjar våra olika liv. Det är väldigt kul att se. Jag saknar de dock väldigt mycket och kommer nog alltid göra det. Jag är nog den mest sentimentala av oss också, kan vara för att jag fortfarande bor hemma.
Jag ville bara framföra min kärlek till er. Tack för alla underbara stunder. Scotish chocolate someone?
Världen erbjuder oss säkert olika vägar, men vilken väg jag än väljer kommer ni alltid finnas vid min högra och vänstra sida, ni får vara mina beskyddare.



You are my sister, we were born
So innocent, so full of need
There were times we were friends but times I was so cruel
Each night I'd ask for you to watch me as I sleep
I was so afraid of the night
You seemed to move through the places that I feared
You lived inside my world so softly
Protected only by the kindness of your nature
 
We felt so differently then
So similar over the years
The way we laugh the way we experience pain
So many memories
But theres nothing left to gain from remembering
Faces and worlds that no one else will ever know
You are my sister
And I love you
May all of your dreams come true
I want this for you
They're gonna come true

Kommentarer
Postat av: Belmis

fan va vackert skrivet. älskar er

2008-10-07 @ 00:39:00
Postat av: Linda

SAKNAR DEJ SOM FAN GUMMAN!!!!!!!!!!!!!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback